Emilia Utter och jag gjorde en rolig spelning på utomhusscenen i Hässelby Centrum. Vi spelar Abbalåtar med svenska texter och några handplockade sånger från andra artister i den svenska pophistorien. Stockholm Stad sponsrar oss i en serie om 10 konserter.
Sångerskan Karin Sjöberg och jag framträdde på Stora torget i Malmköping under gammaldags marknad. Det var en härlig dag i början av sommaren, solen sken och folk strosade omkring. Torget var fyllt bord där det såldes keramikprodukter, surdegsbröd etc.
Vega Original, underbar cykel från tidigt 50-tal. Jag köpte den begagnad häromdagen. Kedjan behövde tvättas och oljas in, resten var perfekt! Jag älskar särskilt vinklarna i styret. Nu får sommarvärmen gärna komma, jag är redo för cykelturer på denna glidarhoj!
En gullig låda finns instucken under pakethållaren innehållande verktyg för att justera sadel, styre med mera. Och en cykelpump (som fungerar!)
Dragstången hade gömt sig i min 12-strängade gitarr Furch D20 CM12. Och stränghöjden var alldeles för hög. Så jag tog loss och slipade ned stallbenet ca 1,2 mm. Men när jag skulle sträcka på gitarrhalsen en aning kände jag inte igen vare sig formen eller dimensionen på dragstången…? (se bilden) Så jag skrev en epost till Furchfabriken och fick till svar att det är en helt vanlig 4 mm Allen key som behövs. Och det stämde, tjohoo! Nu är halsen rak igen och stränghöjden lagom låg, skönt!
Karin Sjöberg och jag framförde kända jazzörhängen från 50-talet och mer moderna jazz-/soullåtar. Nästan fullsatt i den nystartade jazzklubben i Flen och gott om frivilliga som hjälpte till i baren, lagade mat och skötte ljudtekniken, härligt!
Stålspets Trio spelade på Hotel Hellstens jazzklubb i Stockholm. Härligt när jazzbacillen får människor att fara upp från sina stolar och skaka loss på golvet!
Hasse Larsson på bas, Fredrik Hellberg trummor och jag spelade på George Benson-gitarren Ibanez LGB30. Extra kul att både min mor och far kom och lyssnade denna kväll!
Äntligen färdig! Denna gitarr har jag plockat ihop av delar som jag gillar.
Mikrofoner i motsatt vinkel till Fenderfabrikens standard. Nu får jag klarare ton med mer ”twang” i de tjocka strängarna. Å andra sidan låter de tunna strängarna lite mjukare/varmare eftersom de hamnar längre ifrån stallet – skönt! Jag har valt att sätta i Lundgren ´50s formvar-pickupper tillverkade i Sverige. De låter fantastiskt bra tycker jag!
Jag flyttade undan mickväljaren några centimeter för att undvika komma åt den av misstag. Plektrumskyddet tog lång tid att formge och såga/borra/slipa men det var roligt!
Istället för Fenders originalstall valde jag Vegatrem. Det går att svaja både uppåt och nedåt och med perfekt tonhöjdsstabilitet.
Med tonkontroll nr 2 kan jag blanda in stallmicken i halsmicken – ett favoritljud just nu.
Kroppens färg blandade jag av tre sedan länge öppnade betsburkar: vit, gyllenbrun och ekbrun. Bets som blivit över efter tidigare gitarrprojekt.
Vikt: bara 3,050 kg vilket är extremt lätt för att vara en stratocaster. Jag har tagit bort en hel del trä ur kroppen under plektrumskyddet. Älskar lätta gitarrer!
Glada gamänger efter en rolig spelning med Slim Notini och hans sjumannaorkester på Nalen i Stockholm. Musiken – en skön blandning av Fats Domino-rock´n´roll och New Orleansjazz. Folk åt och dansade i det stora gyllene rummet.
Fotot visar Slims kompsektion vilken till 100% överensstämmer med Stålspets Trio.
Fr. v. undetecknad på gitarr, Fredrik Hellberg trummor och Hasse Larsson kontrabas.
Stålspets Trio inledde år 2025 med att göra en rolig spelning på Rost, Södermalm i Stockholm. Hasse Larsson på bas och Fredrik Hellberg trummor.
I månadsprogrammet blev vi annonserade som ”Stålspets Trio Country”… Okej tänkte vi, då får vi väl spela några fler countrylåtar än vanligt. Och det var jättekul, folk gillar ju country nuförtiden. Efter SVTs satsning på Jills veranda verkar countrymusiken ha fått fäste i folksjälen, blivit både accepterad och attraktiv.
Stålspets Trio spelade även jazz, blues och rock´n´roll och lite folkmusik, Årepolskan som för övrigt blev en av spelningens höjdpunkter. Ägarinnan såg glad ut i slutet av kvällen och hälsade oss välkomna åter så förhoppningsvis kommer vi tillbaka och spelar mer på ROST.