Denna fantastiska gitarr är byggd av en fiolbyggare i Uppsala på 70-talet. Nästan alla delar har någon gång blivit utbytta/lagade och gitarren har därför fått namnet Farfars käpp. Den har en fantastisk sustain och stor, mäktig ton. Tyvärr vägde den alldeles för mycket, en bra bit över 4 kg.
Gitarrens förre ägare, en välkänd jazz/bluesgitarrist från Uppsala, borrade ett antal hål i baksidan för att på så vis minska vikten. Jag har också borrat och med stämjärn tagit bort tyngd ur gitarren och nu är den nere i komfortabla 3,2 kg. Dessutom tycker jag att tonen känns ännu bättre!
Det återstår en hel del arbete innan gitarren är färdig att åka med ut på spelningar: Putsa med sandpapper, brunbetsa hela kroppen och huvudet, lacka tunt och sätta i nya pärlemorprickar på sidan av halsen, kanske något mer bling-bling också, det får vi se. Farfars käpp lever vidare!
PS. Gitarren håller stämningen perfekt trots att jag går lös med stämjärn och hammare… och har ni sett alumiumförstärkningarna i halsen!