Cister, cittern, mandola, bouzouki… I Tyskland används ordet cister. Kärt barn har många namn. I den lilla staden Rudolstadt i mitten av Tyskland anordnas varje år en gigantiskt stor folk- och världsmusikfestival. Förutom artister och grupper som ger konserter, väljer festivalarrangörerna ut en instrumentgrupp per år att fördjupa sig extra i. De utvalda representanterna får chansen att öva ihop sig under några dagar och sedan ge offentliga konserter under festivalen. Flera av mina musikaliska förebilder var med i projektet och jag känner mig hedrad att få vara med i detta kunniga gäng.
Från vänster: Christobal Rentero från Spanien, Wolfgang Meyering Tyskland, G. Doc Rossi USA/Frankrike, Michael Waterstradt (kontrabas) Tyskland, Valentin Arnold (slagverk) Österrike, Dónal Lunny Irland, Simon Stålspets Sverige, Pedro Caldeira Cabral Portugal. Det var ca 40 grader varmt under hela veckan, därav de nakna fötterna.
Strax innan vår första konsert tog jag denna bild av delar av publiken. Arrangörerna beräknar att totalt ca 80.000 personer besöker festivalen.
Radio och TV bevakade vår fullsatta konsert i stadskyrkan i Rudolstadt.
Lyxigt för mig att få sitta mellan Pedro Caldeira Cabral från Portugal och Dónal Lunny från Irland.
Pedro Caldeira Cabral har spelat med såväl Amália Rodriguez som Mariza. Tillsammans med Carlos Paredes har han fört fram den portugisiska gitarren till att bli känd i hela världen. Förutom turnéer och skivinspelningar skriver han musikhistoriska böcker.
Dónald Lunny var med och startade den irländska folkmusikvågen på 70-talet. Han har spelat med bla Planxty, The Bothy Band och Kate Bush. Han har även gjort producentkarriär och arbetat med Rod Stewart, Sinéad O´Connor och Elvis Costello mfl.
Vi blev ett skönt gäng, gott om lustigkurrar som skämtade och höll humöret uppe.
Utbytet med de andra musikerna under veckan i Rudolstadt kändes mycket givande och förhoppningsvis lever projektet vidare i någon form i framtiden.