Simon Stålspets

Senaste veckorna håller jag på och uppdaterar mitt liveljud för akustisk gitarr, mandola och mandolin. När en spelar genom ett PA gäller det att ha så stor kontroll som möjligt över ens instruments ljud. På bilden syns mitt minsta pedalbord bestående av en avsågad lunchbricka. Den har jag brunbetsat och limmat fast några kardborreband på. Just nu står där en liten Mackiemixer, en trafo och en LR Baggs preamp/Di-box.

Nytt fullängdsalbum med Stockholm Lisboa Project ute nu! Janela betyder fönster på portugisiska. På skivomslaget sitter vi i min 1800-talssoffa och designern Ulli Hetchler har klippt in Lissabons järnvägsstation bakom oss.

Finska dragspelsdrottningen Maria Kalaniemi gästar på tre av skivans (totalt 13) låtar.

Vi har valt att inte lägga ut Janela på Spotify men skivan finns att beställa genom mig. Pris 150 kr inkl frakt inom Sverige.  Eposta simonstalspets@gmail.com så skickar jag skivan omedelbart.

Foto: viskonsert på Strigeln, Eskilstuna med sångerskan, fiol- och autoharpisten Karin Ericsson Back och undertecknad. Scenkonst Sörmland producerar en fin konsertserie för oss i februari/mars. Det blir ett stort antal konserter inom äldrevården, en eller två konserter per dag.

Karin stämmer autoharpan strax före en konsert.

Personalen ute på avdelningarna bjuder oss på hembakt fika titt som tätt. Det går bra nu, rulltårta 4-ever!

Country Pie trio ryckte ut med kort varsel för helaftonsspelning på Engelen i Gamla stan. Det var knökfullt både i baren och på dansgolvet denna lördagkväll i huvudstaden. Jag blev till min förtjusning kallad ”Kungen” och ”Chefen” av olika personer i publiken. Tack till mina vapendragare i Country Pie: Sanna Andersson och Arnulf Ibsen för en minnesvärd kväll i rock´n´rollens tjänst. Vi kommer gärna tillbaka till Engelen igen!

Foto: Annelie Strindberg

Äntligen har jag beställt min drömgitarr av David Sundberg, modell 00! Det känns fantastiskt att vara delaktig i hela processen från materialval, specialmått, utsmyckning, allt!

Ribborna under locket är viktiga för hur gitarren kommer att låta. Jag håller andan och avvaktar. Tur att David kan sin sak. Han har byggt gitarrer till många duktiga musiker: bla Ulf Wakenius, Max Schultz, Nino Ramsby, Ane Brun, Patti Smith och Keith Richards…

Jag kalkerade en getabock och lade till lite personlig prägel, särskilt på hornen. Sen skickades den till Magnus Ramel som hjälper David med inlägg och karvningar.

Dessa utsmyckningar blir i stället för de vanliga prickarna i greppbrädan.

Jag kan inte vänta tills gitarren är klar och jag får provspela den!

Fullsatt på Wärdshuset i Malmköping när Matilda Hellsten, Clas Yngström & Country Pie spelade rock´n´roll, blues och country. Min far gjorde ett par inhopp och spelade saxofon och sjöng.

Rune Stålspets tyckte inte att hans namn lät så mycket ”country”. Därför tog han sig under kvällen artistnamnet Ronny Cash.

Det är alltid spännande och kul att spela med Clas. Vi ser fram emot fortsättning på Wärdshuset i Malmköping redan till sommaren med Barbecue Blues!

Glatt överraskad över att få pryda Konstnärsnämndens nyhetsbrev. Här kan du klicka för att läsa om första tiden i Austin, Texas. Och här för del 2, när vi åkte hela familjen.

Om jag måste välja tycker jag att del 2 var roligare. Tredelad glädje känns tre gånger roligare. Men det var ju även bra att vara där själv. Då kunde jag skriva texter till långt in på nätterna, sova eftermiddagslur, paddla kajak och gå på alla konserter jag ville helt efter eget tycke. För mig kändes det bra att dela upp stipendietiden i två delar.

Jag rekommenderar dig som läser detta att resa till platser där du får inspiration till att bli kreativ. Strunta helst i lata semesterresor och lägg krutet på studieresor istället. Då spar vi några flygresor och resultatet av resan fortsätter att ge utdelning lång tid efter att den avslutats. ”Kunskap är lätt att bära” och ”What goes around comes around”.

Le mot den du möter och du kommer att få ett leende tillbaka.

Blueslegendaren Clas Yngström och Country Pie spelar gärna tillsammans. Både Clas egna låtar och retrorocklåtar. Det blir stämsång, countrytwang och pingpong-eko. Ett fullsatt Kilbo bygdegård utanför Sala besökte vi häromkvällen. Det blev en riktigt tät och bra spelning trots viss krasslighet som smugit sig på i bandet. Lördag 30/1 är det dags för Wärdshuset i Malmköping. Då kommer Clas vara med igen. Dessutom kommer traktens egen Matilda Hellsten hoppa in och sjunga några låtar samt ytterligare en hemlig gäst kommer dyka upp på scenen. Det finns några förköpsbiljetter kvar för den som är intresserad. Hör av er till Wärdshuset 0157-21400 eller malmkoping.wardshus@gmail.com.

Arnulf Ibsen: trummor och sång, Sanna Andersson: kontrabas och sång, Simon Stålspets: elgitarr och sång.

Nyss var jag med om en mycket intressant fortbildningskurs för tiotalet yrkesmusiker, arrangerad av Scenkonst Sörmland. Temat var improvisation. De skickliga kursledarna violinisten Eva Lindahl och gitarristen Mattias Windemo berättade om sina erfarenheter att improvisera inom nutida konstmusik och jazz/friform. Vi fick göra många praktiska improvisationsövningar.

En av uppgifterna var ”rita ditt inre liv” på 5 minuter. Så här ritade jag. Teckningen fick namnet ”Down the road”. Vad vi i den stunden inte visste var att kursdeltagarna i grupper om två och två skulle spela varandras teckningar. Alltså använda dem som partitur och tolka dem musikaliskt inför klassen. Vi hann dock inte spela min teckning. Trodde jag. Nästa dag inleddes nämligen med att kursledarna spelade upp min teckning inför klassen. WOW, vad häftigt! Eva och Mattias har verkligen hunnit långt i konsten att bejaka varandras impulser och även att stå emot varandras impulser. Ibland härmar de varandras ljud och ändrar bara någon liten detalj. Andra gånger uppstår en skarp kontrast dem emellan när var och en gör ”sin grej” till synes (höres) utan att lyssna på den andre. Men de lyssnar i själva verket otroligt intensivt på både den andre och sig själv.

Det var en uppfriskande kurs med många aha-upplevelser, rekommenderas!

Ps. Jag gav min teckning till Eva och Mattias eftersom de spelade den så spännande och fint. Kanske kommer de att använda den som partitur i sin grupp We.

Vintern 2016 är jag pappaledig och det känns fint och mäktigt! Dock kommer jag göra några mindre pauser i blöjbytandet. Bland annat för att med sångerskan/musikern Karin Ericsson Back göra ett antal konserter inom äldrevården. Det är Scenkonst Sörmland som producerar vår turné. Programmet kallar vi Öppna landskap och innehåller poplåtar och visor som vi tolkar på vårt eget sätt. Förhoppningsvis kommer vi även att göra offentliga spelningar. Mer om det längre fram.